Politiker är ett säreget släkte. Man skulle önska att de aspirerade till politiken drivna av ett genuint engagemenang för folk och land, men alltmer verkar det som att själviskheten och girigheten är deras främsta drivkraft.
Anne Marie Brodén (M), 57, ledamot av kulturutskottet, är en av de ledamöter som har gjort av med mest pengar på studieresor utomlands. Vartenda öre i bjudkassan för studieresor är borta. I juni var hon på Island med stadsrundvandring, museibesök och middagar på programmet. Den notan slutade på 10 567 kronor.
Drygt två månader senare bar det av till Venedig. Anne Marie Brodén landade vid lunchtid den 5 september och skriver själv i sitt program om sitt hotell och de första timmarna på den anrika turistorten:
”Båttaxi till Hotel Savoia Jolanda på Riva degli Schiavoni vid lagunen i det historiska Venedig, ett stenkast från Marcusplatsen. Vid 15-tiden: Vaporetto (båt) till Guggenheim.”
På programmet under de fem dagarna stod en rad museibesök och att gå till klassiska Harry’s bar som har haft stamgäster som Winston Churchill och Charlie Chaplin. Besöket i Venedig gick med traktamenten och allt loss på 19 157 kronor.
Tillsammans med Islandsresan kostade hennes resor under sommaren nästan 30 000 – en summa som skattebetalarna har fått stå för.
Om man sitter i kulturutskottet så måste man ju få titta på kultur i andra länder. Och då låter det ju naturligtvis som en semesterresa. Men det är ju sånt de sysslar med i kulturutskottet, säger vice talmannen Susanne Eberstein.
Räknas besök på kända barer som kultur också?
Nej, absolut inte.
Riksdagsledamoten Tony Wiklander (SD), 74, kombinerade ett dubiöst studiebesök i Thailand med tio dagars badsemester. Notan för flyget och sju hotellnätter i Bangkok fick vi.
Vad en svensk riksdagsledamot ska lära sig för nyttigt av trafiksituationen i Bangkok är långt ifrån tydligt, men med den ursäkten fick Wiklander en gratis biljett till Thailand och en vecka 4-stjärnigt hotell i Bangkok betalt av svenska folket. 11 323 kronor.
Vice talmannen Susanne Eberstein (S) godkände Wiklanders luftiga schema utan att lämna några synpunkter.
Jag tycker inte att den är särskilt anmärkningsvärd, den här resan, säger hon.
Men programmet innehåller ju flera håldagar mitt i veckan?
Det här är väldigt långt bort, på andra sidan jordklotet. Vi kräver inte att de ska ha program varenda dag.
En tidigare praxis att studieresor som riksdagsledamöterna bjuds på ska bestå av åtminstone 6 timmars program per dag togs bort 2009.
”Studieresan” började med två lediga dagar. Första programpunkten kom söndagen den 4 augusti klockan 18:30:
”Möte med Senator Thawat Bovonvanitkul i hotellobbyn för en informell middag”.
Även om de inte känner varandra så är båda medlemmar i vänskapsföreningen för svenska och thailändska parlamentariker.
Thawat Bovonvanitkul minns mötet med Tony Wiklander, men kan inte säga så mycket om sin svenske kollega:
Jag har inte mött honom mycket. Jag har träffat honom för lite för att säga hur han är.
Efter det knappt timslånga mötet med den thailändske politikern hade Tony Wiklander en ledig dag på sin studieresa.
Först fjärde dagen väntade programpunkt två, ett förmiddagsmöte klockan tio med den danske sambandsmannen och polisen Jens Toettrup.
När Aftonbladet talar med Toettrup har han inget minne av Wiklander.
Jag kan varken säga ja eller nej. Jag vet inte. Det är hundratals som kommer förbi. Men det är mycket möjligt att han var här.
Efter detta återstod bara tre programpunkter på Wiklanders studieresa. Åtminstone två av dessa var kortare möten på en timme vardera, enligt schemat.