
Misshandeln på bron utreddes inledningsvis som ett misstänkt hatbrott, men i åtalet åberopar åklagaren inte den straffskärpningsregel som gäller hatbrott.
- För att den regeln ska kunna tillämpas står det i lagtexten att kränkningen ska vara ett motiv till brottet. Det måste i så fall både bevisas att det varit en kränkning och att den varit motivet, säger åklagare Neela Frisell.
Åtalet bygger i stort sett uteslutande på vittnens iakttagelser. När det gäller rasistiska uttalanden i samband med misshandeln råder oklarhet.
- Det finns uppgifter i utredningen som gör gällande att det kan ha sagts och gjorts vissa uttalanden. Men vem som gjort dessa har inte gått att utreda, inte heller i vilket sammanhang eller under vilka omständigheter, säger åklagaren.
Den åtalade mannen har under polisförhören nekat till brott. Han är misstänkt för att ha misshandlat tillsammans och i samförstånd med andra personer som inte är identifierade.
Det hela startade med att den 32-årige pappan från Afrika, var vid 19-tiden den 8 september 2013 på väg över bron Mellanbäcksgången tillsammans med sitt mörkhyade barn när de mötte det arabiska sällskapet på en man och tre, fyra kvinnor.
Pojken gick med en leksak, en pinne med ett litet hjul längst framme, när de mötte sällskapet. Mannen i gänget sparkade då undan leksaken varvid pappan ifrågasatte uppförandet. Mannen tag i den lilla pojken och slängde ner honom på marken, och började blöda.
Den åtalade 21-åringen har tillsammans med de andra, ännu oidentifierade personerna, enligt åklagaren tilldelat offret upprepade slag och sparkar samt knäat honom mot överkroppen och mot huvudet.
Den misshandlade Sallah har enligt åtalet också lyfts över broräcket. Han lyckades hålla sig fast i räcket, men gärningsmännen försökte bända loss hans händer från räcket för att han skulle falla mot marken. De ska också ha kastat en cykel mot honom.
Enligt åklagaren har gärningsmännen visat ”särskild hänsynslöshet eller råhet”, skriver skanskan.se
Eftersom det handlar om kriminella kurder som gärningsmän, är alltså ett hatbrott enligt pk-reglerna mer eller mindre uteslutet. Detta trots det hat och de hotelser, som gänget skrek till afrikanen på gångbron p g a hans hudfärg.
Rättsväsendet tycker uppenbarligen, att det är bekvämast och mest pk-aktigt att inte vilja tro på hans vittnesmål. Svensk lag och rätt är numera inte sällan mer eller mindre ett hån mot brottsoffren och detta alldeles särskilt, när det gäller vår nya adel.
Samhällstjänst i stället för fängelse eller ungdomsvård är inte ovanligt för samma typ av brott, som ger etniska svenskar just detta. Att bara få samhällstjänst för ganska allvarliga brott ses givetvis som mycket meriterande hos de unga och kriminella nybyggargängen och ger dem dessutom ett gott skratt på det undfallande svenska samhällets bekostnad.
Likhet inför lagen är därför numera ett långsamt borttynande begrepp och respekten för lag och ordning helt följdriktigt i avtagande. Vad vi har att vänta oss framdeles är knappast längre skrivet i stjärnorna, utan redan en allt mer uppenbar realitet.
Klipp från dagarna efter misshandeln
Uppdatering: När åklagaren heter Neela Frisell och ser ut ”så här” blir det nog inte tal om några timmars samhällstjänst i straffyrkande. Eller vad tror ni?
Tidigare
Hatbrottsmisshandel i Malmö mot pappa och litet barn