Huvudmännen ska vara en 61-åring och en 48-åring, som värvat 28 personer som skenanställts i diverse bolag. När dessa gått i konkurs har de fått lön i upp till fyra månader via den statliga lönegarantin. Enligt åklagare Björn Rosenlöf finns ingen bokföring eller redovisning av lön och skatter i bolagen. Utredare försöker nu säkra 61-åringens tillgångar ute i Europa, bland annat i form av en lyxbåt och ett hus.
Rosenlöf är kritisk till att staten inte har bättre koll på sina utbetalningar.
“Det här är bara ett i raden av exempel där brottslingar lurar staten på pengar. Gemensamt för fall med till exempel lönegaranti, rot- eller assistenspengar är att pengar betalas ut utan att en ordentlig kontroll görs”, säger han till TT.
Politikern, Jila Moradi som kandiderade till riksdagen för Socialdemokraterna 2010, har haft ett flertal kommunpolitiska uppdrag men sedermera lämnat dessa. Hon är en av de som skenanställts och åtalas nu för grovt bedrägeri och skattebrott.
Hon har kvitterat ut 150 000 kronor utan att ha arbetat i bolaget ifråga. Vidare har hon även drivit en förening som finansierats med offentliga medel. 400 000 kronor av summan ska hon ha behållit i egen ficka.
Moradi har sedan tolv år tillbaka drivit Herrgårdens kvinnoförening i Rosengård, uppger DI.se.
Tendenser till modifierade former av korporativism har även uppträtt i många moderna demokratiska system. Efter andra världskriget har länder som Sverige och Österrike, under långvariga socialdemokratiska maktinnehav, utvecklat korporativistiska drag med samförstånd mellan regering, fack och näringsliv (jfr. saltsjöbadsandan).
I Sverige kommer detta också till uttryck genom myndigheters och organisationers inflytande i den centrala politiska beslutsprocessen, via det statliga remissinstitutet, reglerad i regeringsformen.