Mannen hade ansökt om uppehållstillstånd i Sverige 2009, men fått avslag. Utvisningsbeslutet preskriberades i juni i år. Därefter begick han ett flertal brott, bland annat stöld och grova narkotikabrott. Domen, som vann laga kraft i januari 2012, kombinerades med utvisning och återvändandeförbud till 2021.
Efter avtjänat fängelsestraff beviljades han en ny prövning med anledning av situationen i Syrien. Migrationsverket ansåg att mannen fortfarande saknade individuella skäl att stanna, men att den rådande situationen i Syrien var sådan att alla riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling enligt 4 kap. 2 § första stycket utlänningslagen, UtlL.
Migrationdomstolen delade dock inte denna uppfattning. På grund av sina brott var han enligt 4 kap. 2 c § UtlL utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Grund för utvisning förelåg, men situationen i Syrien innebar att utvisningen enligt 12 kap. 1 § just då inte kunde verkställas.
I den situationen kunde han enligt 5 kap. 11 § ha fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om han hade haft en giltig passhandling, vilket han saknade. Skäl saknades därmed att upphäva utvisningsbeslutet.
Migrationsöverdomstolen ifrågasatte inte mannens uppgifter om sitt ursprung (vilka han uppgett redan 2009). Mannen är muslimsk sunnit och kommer från en ort vars sunnitiska befolkning anses oppositionell av den syriska regimen.
Det framgår vidare av landinformationen att just detta område har varit föremål för urskillningslösa attacker mot civila. Mot denna bakgrund anser Migrationsöverdomstolen att mannen gjort sannolikt att han hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning.
Den extrema säkerhetssituationen gör att han bedöms han sakna interflyktmöjligheter. Han anses därmed som flykting enligt 4 kap. l §. Brotten han begått är inte av den karaktär som skulle utesluta honom från att anses som flykting enligt 4 kap. 2 b §.
Vidare anser man att brottsligheten visserligen är allvarlig, men inte kan betraktas som synnerligen grov i den mening som avses i 5 kap. 1 §, en regel enligt vilken man kan vägra uppehållstillstånd på grund av brott.
Det saknas dock förutsättningar för permanent uppehållstillstånd. Denna tid sätts istället till minimitiden tre år. Han undantas från det ovannämnda passkravet med hänvisning till 2 kap. 1 § andra stycket utlänningsförordningen.
Då han hade uppgett att han saknar pass, att Migrationsverket bedömt att det fanns förutsättningar att bevilja honom främlingspass och att han bedöms vara flykting, torde han inte ha möjlighet att inom rimlig tid få ett pass utfärdat, resonerar domstolen.
Mannen beviljas, utöver tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år, flyktingstatus enligt 4 kap. 3 § UtlL då inget undantag på grund av brott bedöms tillämpligt.
FAKTA:
Identifikationsnr: UM 4119-13
Rättsområde: Asyl/Uppehållstillstånd
Källdokument: Dom
Instans: Migrationsöverdomstolen
Datum: 2014-09-09
Saken: Uppehållstillstånd m.m. efter allmän domstols beslut om utvisning
Lagrum: 4 kap. 2 § första stycket, 4 kap. 2 c §, 4 kap. 3 §, 5 kap. l §, 12 kap. l §, 12 kap. 16 b § tredje stycket, 12 kap.19 a § utlänningslagen (2005:716) 2 kap. l § andra stycket utlänningsförordningen
Rättsfall: NJA 1981 s. 1246
Ombud: Advokat Michael Runersten, Tre Advokater, Malmö
Domare/Beslutsfattare: Anita Linder, Johan Axelsson, Björn Berselius