KRÖNIKA: Polisen red ner motdemonstranter – så löd rubriken på en av Sveriges största tidningar, följt av bilder av nedtrampade ungdomar.
Kommentarsfälten svämmade över av uttryck som ”mördare”, ”ni har blod på era händer” och ”skyddar ni nazister, är ni nazister”
Jag var på plats, från det motdemonstranterna (som inte hade tillstånd för sin motdemonstation) tågade in samt fram tills mötet var avslutat.
Min lilla stadsdel såg under ca 2 timmars tid ut som ett slagfält.
Det började med att en enorm mängd blandade ungdomar, främst vänsteraktivister samlades kring torget. Många var maskerade och bar svarta och röda flaggor som en gång symboliserade anarki och kommunism men för oss någorlunda insatta skriker flaggorna VÅLD.
AFA (antifacistisk auktion) tågade längst fram. De flesta var maskerade, bara det tyder på en planerad våldsauktion.
Jag stod vid kravallstaketet och inväntade att torgmötet skulle börja, jag ville höra vad personerna som är så hatade hade att säga, och framför allt ville jag bevittna den kommande kaosen.
Jag har under senaste veckan följt event på facebook där personer uppmanas att gå med i motdemonstrationen i kampen mot nazism.
Detta var ingen kamp mot nazismen, detta var en kamp mot samhället och en kamp mot demokratin och framförallt ett hat mot polisen.
När jag stod vid kravallstaketet började det fyllas på av vänsteraktivister runt om. De skrålade sedenligt sina ramsor som AFA och kommunsisterna är kända för ”Hela Malmö hatar Nazister” (under sverigedemokraternas torgmöten byts nazister ut till rasister) och ”Alerta, Alerta, Anti-facista”.
De röda och svarta flaggorna viftades aggressivt och ju mer plakat SVP plockade fram ju mer aggressiva blev motdemonstranterna.
Helt utan provokation från polis eller nazister sprang flertalet fram och försökte riva kravallstaketet så vi andra fick hoppa därifrån snabbt som attan. Polisen gick lungt fram och höll fast staketet.
Det dröjde några minuter och flertalet försök mot staketrivning skedde och polisen höll sig lugn. Plötsligt viner det i luften och polisen en bit ifrån oss får ducka för att inte få en rökbomb i huvudet. Den smäller någon meter ifrån honom. Det kastades otroligt många rökbomber, minst 30 kraftiga smällar under demonstrationen. En bomb landade 1 meter från en polishund, en söt liten schäferhund som flög upp i panik. Flertalet polishästar stegrade sig och led när de blev utsatta för attentat av rökbomber.
Mötet började och kampen började.
Motdemonstranterna skrev ”Ni skyddar nazister, jävla svin” och alla former av denna mening som gick att bilda. De kunde lungt gå fram till en polis och bara skrika ”MÖRDARE” i ansiktet på honom/henne. ”Ni skyddar mördare” hördes också frekvent.
Ute på linnegatan, på ena sidan mot torget samlades de aldra flesta motdemonstranterna. De skreks, knuffades och hotade poliserna.
Kravallstaken blev attackerade gång på gång. Polisen försökte mota bort dem och försökte att splittra folkmassan genom att kravallpolisen gick in i samlingen och försökte mota bort folk. Detta utan resultat. Motdemonstranterna blev istället mer provocerade och började kasta allt från bengaler till tomma konservburkar mot polisen. Ett tag for det konstant saker i luften från motdemonstranterna in på torget.
Polisen kunde inte få folkmassan att skingra sig trots massor av försök, och kallade då in polisryttarna.
Ryttarna ställde sig på ena sidan av samlingen, de skrek allt de kunde att folk skulle akta sig samtidigt som kravallpolisen gick in bland samligen och skrek att de skulle flytta sig.
Alla såg vad som skulle ske, ingen kunde ha undgått att polisen tänkte rida in i folksamlingen. De stod flera minuter vid kanten av samligen och försökte få folk att flytta sig. Ingen missade detta utan de som blev påridna valde att stå kvar i protetst. Ryttarna fattade galopp och red rakt fram på gatan. Först då kastade sig de sista demonstranterna undan. Så fort polisen ridit förbi sprang alla ut och kastade diverse tillhyggen mot hästarna och poliserna.
Gatan var fyllt på 2 sekunder igen. Hästarna vände och de varnade alla. Efter varningen red de återigen i full gallopp rakt genom massan. Folk slängde sig ut vägen och vissa blev trampade. Men de kan inte komma och säga något om att polisen gjorde något fel. Efter hästarna tog de pike bilarna. Det kördes och reds längst gatan flertalet gånger för att skingra folksamlingen.
Plötsligt kastade en av motdemonstranterna något som vi först trodde det var vatten på en av hästarna samt dess ryttare, men av den fräna doften att döma var det ammoniak.
Mina ögon började tåras direkt, hur i helvete kan en människa vara så ond att kasta frätande ammoniak på ett djur för att personerna på djuret inte delar deras åsikt?
Ammoniaken är livsfarlig för både djur och människa. Än så länge vet vi inte hur pass skadade hästarna blev som fick ammoniaken på sig, men vad vi vet är att det tar upp till 3 dagar innan man kan bedöma skadan. Får hästen ammoiaken i munnen (lätt att de slickar sig rena) så fräter den i halsen vilket leder till ärrvävnad. Ärrvävnaden kan om det är ett stort sår bli så pass utbredd att strupen täpps till.
Personen/Personerna som valde att skada djuren med ammoniak borde enligt mig få ett åthelvete hårt straff. Precis som de som försökte kasta rökbomber på polisen. Men det känns som det inte tas på allvar.
Frätande vätskor på djur och bomber mot poliser borde leda till väldigt stränga fängelsestraff. Men någonting säger mig att det är polisen som kommer få rättegångar emot sig, när de gjorde sin insats för vårt land och vår demokrati.
Jag vill med detta ge en stor eloge till polisen som gjorde exakt det situationen krävde.
/ Holly Von D
Bild: Arkivbild