Chefredaktören för Dagens Samhälle, tidningen för beslutsfattarna på den offentliga marknaden, SD-hataren Mats Edman, undrar varför ingen pratar om kommunernas växande skuldberg på 500 miljarder och årsräntor på 10-12 miljarder. Allt för att försörja de invandrare staten tvingar på dem.
Elefanten i rummet får dock icke nämnas vid namn. Anledningen till att kommunernas ekonomi är körd i botten och att hela Sverige lever på kredit: vinstmaskinerna och pensionsräddarna från Tredje Världen, som ska rädda vårt fosterland och trygga välfärden. Men en hel del sanning får Edman ändå fram, och vi som vet bättre kan förstås läsa mellan raderna:
Den offentliga sektorn har ju stora investeringsbehov för att möta krav och göra nödvändiga upprustningar. Kapitalinjektioner behövs till äldreomsorgen, skolan, sjukvården, bostäder och inte minst infrastrukturen.
Behoven är så omfattande att det inte går att lösa allt med höjda skatter. Expansiva kommuner och landsting kommer därför att skuldsätta sig ännu högre via det gemensamt ägda bolaget Kommuninvest, affärsbanker och utländska långivare.
• Åren 2009–2012 ökade kommunsektorns totala skulder från 360 till 470 miljarder kronor. Upplånat kapital avsett för kärnverksamheten och de kommunala bolagen (energi, allmännyttan med mera).
• Med nuvarande ökningstakt kommer kommunernas skulder att stiga till nästan 530 miljarder 2015.
Vid 2–3 procents ränta kostar kommunernas upplåning runt 10–12 miljarder per år. Det betyder att skattepengar ”försvinner” till svenska och utländska långivare. Har vi en debatt om detta växande skuldberg, som närmar sig 14 procent av BNP? Nej. Vad skulle hända om dagens låga räntor ökar kraftigt?
Kommunsektorn kan i nuläget hantera 500 miljarder i skulder, men politiker och tjänstemän borde diskutera konsekvenserna av förbud eller starka begränsningar av ränteavdragen. Förändrade juridiska regler för privata aktiebolag kan inte införas utan att offentlig verksamhet påverkas. Kommunkoncernerna är inte bara skapade för att driva verksamheter effektivare, utan också för att kunna finansiera sig, skatteplanera och kvitta bort vinster mot räntekostnader. Bland annat sker detta för att slippa skicka skatten på kommunala bolagsvinster till staten.
Källa: Dagens Samhälle